Så påverkar träning hästens leder - vägen till en hållbar häst

Träning är en viktig del av att hålla hästen stark, rörlig och välfungerande. Men det är inte bara hur mycket hästen tränas som spelar roll. Hur belastningen byggs upp, vilken typ av arbete hästen utför och hur mycket tid den får till återhämtning har också betydelse.

Hästens leder, muskler, senor, ligament och skelett utsätts för belastning varje gång hästen rör sig. Kroppen kan anpassa sig till belastningen, men anpassningen tar tid. Om träningsmängden ökas snabbare än kroppen hinner anpassa sig kan belastningen i stället bli för stor.

En hållbar träning handlar därför om att hitta en bra balans mellan belastning, variation och återhämtning.

Varför behöver hästen röra på sig?

Hästen är byggd för rörelse. I det naturliga beteendet rör sig hästen under stora delar av dygnet, ofta i lågintensivt tempo.

Rörelse är också viktigt för hästens rörelseapparat. Kontrollerad motion används exempelvis inom rehabilitering för att bibehålla eller förbättra rörlighet, styrka och funktion. Vilken typ och mängd motion som är lämplig beror däremot på hästens förutsättningar och eventuell skada.

För den friska hästen handlar träningen därför inte om att undvika belastning på lederna. Kroppen behöver i stället utsättas för lämplig belastning för att kunna utvecklas och anpassa sig. Det viktiga är hur belastningen ser ut och hur snabbt den ökas.

Belastning gör kroppen starkare - om den byggs upp successivt

När en häst tränas utsätts kroppen för en belastning som den behöver anpassa sig till. Muskler utvecklas, koordinationen förbättras och olika vävnader utsätts för återkommande mekanisk belastning.

Men kroppen behöver tid för att hinna med. Om en häst går från relativt lite arbete till mycket intensiv träning på kort tid kan belastningen bli större än vad vävnaderna är förberedda för. Det är därför klokt att tänka progression snarare än prestation.

Öka träningsmängden och svårighetsgraden stegvis och ge hästen möjlighet att vänja sig vid nya krav. Det är särskilt viktigt när hästen börjar med en ny träningsform eller återgår till arbete efter ett längre uppehåll.

Uppvärmning - förbered kroppen inför arbetet

En bra uppvärmning är mer än några minuter skritt innan dagens egentliga träning börjar. Syftet är att successivt förbereda hästen på den belastning som kommer. Börja lugnt och låt hästen komma igång innan du ökar tempo, intensitet eller svårighetsgrad.

Hur lång uppvärmningen behöver vara beror bland annat på:

• hästens ålder
• kondition
• träningsnivå
• temperatur och väder
• vilken typ av arbete som väntar
• om hästen har någon tidigare skada eller begränsning

En häst som ska hoppa, arbeta mycket samlat eller utföra annan mer krävande träning behöver vara ordentligt förberedd innan belastningen ökas. Uppvärmningen kan också vara ett bra tillfälle att observera hästen. Känns den stelare än vanligt? Tar den kortare steg? Är den ovillig i någon riktning? Sådana förändringar är värda att uppmärksamma innan arbetet blir mer intensivt.

Variation är en viktig del av träningen

Att variera träningen handlar inte bara om att göra den roligare. Olika typer av arbete ställer olika krav på hästens kropp. En häst som huvudsakligen tränas på samma sätt, samma underlag och i samma tempo utsätts återkommande för liknande belastningsmönster.

Variation kan exempelvis innebära:

• uteritter
• arbete på ridbana
• dressyrarbete
• bomarbete
• cavaletti
• klättring
• promenader
• lugnare återhämtningspass

Även tempo, riktning och underlag kan varieras på ett genomtänkt sätt. Det betyder däremot inte att hästen ska utsättas för så många olika belastningar som möjligt. Även nya aktiviteter behöver introduceras successivt.

Underlaget påverkar belastningen

Vilket underlag hästen tränas på är ytterligare en faktor att ta hänsyn till. Olika underlag ställer olika krav på hästens rörelseapparat. Ett fast och jämnt underlag ger andra förutsättningar än ett mjukt, djupt eller ojämnt underlag.

Om hästen exempelvis är van vid att arbeta på ett visst underlag bör man vara försiktig med att plötsligt lägga in mycket arbete på ett betydligt djupare eller mer krävande underlag. Underlaget behöver också anpassas efter typen av träning. Ett pass med mycket galopp, hoppning eller andra mer belastande moment ställer andra krav än en lugn uteritt.

Rakt fram, böjt spår och olika rörelser

Även själva rörelsen påverkar hur hästen belastar kroppen. Att gå rakt fram, arbeta på stora volter, göra mindre volter, rida sidvärts eller arbeta över bommar ställer olika krav på balans, koordination och rörlighet. Det är därför bra att inte låta all träning bestå av samma typ av rörelser.

Samtidigt behöver mer krävande övningar introduceras med hänsyn till hästens utbildningsnivå och fysiska förutsättningar. En övning som är enkel för en vältränad häst kan innebära betydligt större krav för en häst som precis börjat träna.

Återhämtning är en del av träningen

Det är lätt att fokusera på själva träningspassen och glömma att återhämtningen är en lika viktig del av träningsplaneringen. När hästen tränas utsätts kroppen för belastning. Därefter behöver den tid att återhämta sig och anpassa sig.

Det betyder inte att hästen måste stå helt still mellan alla träningspass. För vissa hästar kan lugn rörelse vara en bra del av återhämtningen, medan andra kan behöva mer vila beroende på träningsbelastning och individuella förutsättningar.

Det finns alltså ingen universell regel för hur många vilodagar en häst behöver. En tävlingshäst som tränar intensivt har andra behov än en häst som går lättare arbete några gånger i veckan.

Hur vet man om träningsmängden är lagom?

Det går inte alltid att bedöma träningsbelastningen enbart genom att titta på hur länge hästen tränas. Ett 45-minuterspass kan innebära helt olika belastning beroende på vad hästen faktiskt gör under de 45 minuterna.

Fundera exempelvis på:

Hur intensivt var passet?
Var det mest skritt och lugnt arbete eller innehöll det mycket galopp, samling, hoppning eller andra krävande moment?

Hur ofta tränas hästen?
Får kroppen tillräcklig tid att återhämta sig mellan de mer krävande passen?

Är träningen varierad?
Eller upprepas samma typ av arbete nästan varje gång?

Hur känns hästen dagen efter?
Verkar den återhämtad eller ovanligt stel och ovillig?

Har träningsmängden nyligen ökat?
En plötslig förändring kan vara viktigare än den totala träningsmängden.

Att anteckna träningen kan vara ett enkelt sätt att få bättre överblick över belastningen och upptäcka mönster över tid.

Var uppmärksam på små förändringar

En häst behöver inte vara tydligt halt för att något ska ha förändrats.

Tidiga signaler kan exempelvis vara att hästen:

• känns stelare än vanligt
• tar kortare steg
• blir svårare att lösgöra
• känns annorlunda i ena varvet
• blir ovillig att fatta en viss galopp
• får svårare med vissa rörelser
• tappar tidigare prestation
• reagerar vid sadling eller ridning
• behöver längre tid för att komma igång

Ett enskilt tecken behöver inte betyda att hästen har ett ledproblem. Men om förändringen återkommer eller blir tydligare är det klokt att ta den på allvar. Vid misstanke om smärta, hälta eller skada bör veterinär kontaktas.

Träning efter ett längre uppehåll

Efter vila eller ett längre träningsuppehåll är det lätt att vilja komma tillbaka till den nivå hästen befann sig på innan pausen. Men även om hästen fortfarande verkar pigg behöver kroppen få tid att bygga upp kapaciteten igen. Börja därför lugnt och öka gradvis.

Det gäller inte bara efter skador. Även efter exempelvis sjukdom, längre vila eller ett längre uppehåll från ridningen kan kondition och muskelstyrka ha förändrats. Efter en skada eller rehabilitering bör återgången till träning planeras tillsammans med veterinär eller annan relevant professionell kompetens.

Träning är bara en del av hästens hållbarhet

Hästens leder påverkas inte av träningen isolerat.

Förutsättningarna för en hållbar rörelseapparat påverkas också av bland annat:

• hovvård
• hull och kroppsvikt
• foderstat
• sadel och annan utrustning
• träningsunderlag
• återhämtning
• hästens ålder
• tidigare skador

För en häst som tränas regelbundet är det därför klokt att tänka på ledhälsa som en del av hela hästens välmående.

Det går sällan att peka ut en enskild faktor som avgör hur hållbar en häst blir. I stället är det samspelet mellan träning, återhämtning, foder, hovvård och hästens individuella förutsättningar som behöver fungera över tid.

Kan fodertillskott vara en del av hästens ledvård?

En genomtänkt foderstat är grunden för hästens näringsförsörjning. För hästar som tränas regelbundet kan det därefter finnas anledning att se över om fodertillskott kan vara ett komplement till den övriga skötseln.

MSM (metylsulfonylmetan) är ett svavelinnehållande ämne som förekommer i fodertillskott för häst och används bland annat i produkter med fokus på leder och rörlighet. MSM kan därför vara ett alternativ för hästägare som vill komplettera den dagliga foderstaten, exempelvis som en del av den löpande skötseln av en aktiv häst.

Samtidigt är det viktigt att se MSM som just ett komplement. Ett fodertillskott ersätter inte en genomtänkt träningsplan, tillräcklig återhämtning, bra hovvård eller veterinärmedicinsk bedömning när hästen visar tecken på smärta eller nedsatt funktion. För en aktiv häst är det alltså helheten som spelar störst roll, rätt belastning, återhämtning, foder och omsorg om hästens rörelseapparat.

Anpassa träningen efter individen

Det finns ingen träningsplan som passar alla hästar. Ålder, utbildningsnivå, kondition, exteriör, tidigare skador, disciplin och vardagsmotion påverkar hur träningen bör läggas upp. En äldre häst kan behöva en annan uppbyggnad än en ung häst som precis börjat tränas. En tävlingshäst behöver en annan progression än en häst som främst rids på uteritter. Även hästar som tränas lika mycket i antal timmar kan ha helt olika belastning. Det är därför bättre att utgå från den individuella hästen än från ett färdigt träningsschema.

En enkel checklista för hållbar träning

Innan du lägger upp veckans träning kan det vara bra att tänka igenom:

✓ Har träningsmängden ökats gradvis?

✓ Får hästen tillräcklig uppvärmning?

✓ Varieras träningen?

✓ Varieras belastningen över veckan?

✓ Får hästen tillräcklig återhämtning?

✓ Är underlaget lämpligt för dagens arbete?

✓ Anpassas träningen efter hästens dagsform?

✓ Har du uppmärksammat någon förändring i rörelse eller beteende?

✓ Är sadel, hovar och övrig utrustning anpassade efter hästen?

✓ Är foderstaten anpassad efter hästens behov och träningsnivå?

Sammanfattning

En hållbar träningsplan handlar inte om att träna så mycket som möjligt, utan om att ge hästen lagom belastning vid rätt tidpunkt. Regelbunden träning kan bidra till att utveckla hästens styrka, koordination och fysiska kapacitet, men kroppen behöver också tid att återhämta sig och anpassa sig.

Genom att öka belastningen successivt, variera arbetet, anpassa träningen efter individen och vara uppmärksam på små förändringar skapar du bättre förutsättningar för en häst som kan hålla över tid. Det viktigaste är därför inte att följa ett perfekt träningsschema. Det är att lyssna på hästen, följa dess utveckling och anpassa träningen efter vad den faktiskt behöver.